Avundsjuka
Avundsjuka är så himla onödigt enligt mej. Det är inte lätt att inte bli avundsjuk eftersom man inte kan styra sina känslor. Männskor kan vara avundsjuka på olika saker t.ex. på nån annans utseende, ägodelar, betyg, populäritet ja, till och med nån annans personlighet.
Jag har alltid varit JÄTTEavundjuk på en av mina närmsta kompisars utseende och röst. Hon är så vacker att det gör ont att titta på henne. Hon har även världens vackraste röst. Men hon klagar väldigt ofta på hur fet och ful hon är och blablabla. Det är riktigt jobbigt att höra. Speciellt för oss som vet att vi är större (jag skriver INTE fetare, för ingen av oss är fet. Bara onödigt att kalla sej själv det när man inte är det) och mindre vackra. Jajja, iallafall så är det alltid den här kompisen som får alla killars uppmärksamhet. Det har jag såklart också varit väldigt avundsjuk på.
Och så en dag (hahah låter som en saga) så träffade jag en kille som jag genast tyckte jättemycket om. Han började umgås med "vårt gäng". Då blev jag jätteglad men samtidigt orolig att han skulle ge felicia all uppmärksamhet och börja gilla henne. Jag ville absolut inte att hon skulle vara med oss och träffa han.
Men sen så tänkte jag, so what. Okej, Felicia är GUDOMLIGT vacker och helt underbar på alla sätt. Men om han inte gillar mej bara för han har träffat henne så är han ju inget att ha? Om han inte gillar mej för att det enligt han finns någon "bättre" så kan man skita i honom.
Felicia är helt underbar och snäll även till sättet. Nuförtiden är jag inte lika avundsjuk på henne utan tycker att det är tur att det just är hon som blev så vacker, det stämmer liksom ihop med hennes personlighet. En vacker personlighet och ett vackert utseende. Felicia förtjänar att vara vacker.
Jag har alltid varit JÄTTEavundjuk på en av mina närmsta kompisars utseende och röst. Hon är så vacker att det gör ont att titta på henne. Hon har även världens vackraste röst. Men hon klagar väldigt ofta på hur fet och ful hon är och blablabla. Det är riktigt jobbigt att höra. Speciellt för oss som vet att vi är större (jag skriver INTE fetare, för ingen av oss är fet. Bara onödigt att kalla sej själv det när man inte är det) och mindre vackra. Jajja, iallafall så är det alltid den här kompisen som får alla killars uppmärksamhet. Det har jag såklart också varit väldigt avundsjuk på.
Och så en dag (hahah låter som en saga) så träffade jag en kille som jag genast tyckte jättemycket om. Han började umgås med "vårt gäng". Då blev jag jätteglad men samtidigt orolig att han skulle ge felicia all uppmärksamhet och börja gilla henne. Jag ville absolut inte att hon skulle vara med oss och träffa han.
Men sen så tänkte jag, so what. Okej, Felicia är GUDOMLIGT vacker och helt underbar på alla sätt. Men om han inte gillar mej bara för han har träffat henne så är han ju inget att ha? Om han inte gillar mej för att det enligt han finns någon "bättre" så kan man skita i honom.
Felicia är helt underbar och snäll även till sättet. Nuförtiden är jag inte lika avundsjuk på henne utan tycker att det är tur att det just är hon som blev så vacker, det stämmer liksom ihop med hennes personlighet. En vacker personlighet och ett vackert utseende. Felicia förtjänar att vara vacker.
